Sylvion

Sylvion 01Livet i Sylvion-skogen har länge varit fridsam och rogivande för såväl sina fyrbenta invånare som träden och blommorna, men plötsligt färgas himlen av den mest skrämmande av färger: eldröd… Ilskna flammor kommer krypande över stenar och mark på fyra olika fronter och hotar att bränna ned hela skogen. Det ligger nu därför bokstavligt talat i spelarens händer att med hjälp av fontänplantor, de allra grövsta av stammar samt även modigaste av djur att försöka hindra eldens framfart och se till så att Sylvion lyckas återhämta sig när flammorna väl har lagt sig.

Kommentar: Sylvion är ett kortspel som spelas antingen solitärt eller med en kamrat där man då turas om med att få lägga ut de kort som ska hjälpa en att släcka våg efter våg av anstormande eldflammor. Genren är i datorspelsvärlden känd som ”tower defence” och var för många år sedan även extremt populär, i synnerhet efter att utvecklarna PopCap Games lanserat sitt Plants vs. Zombies som 2009 tog hela spelmarknaden med storm. Det går att se stora liknelser i upplägget mellan just detta datorspel och Sylvion. I Plants vs. Zombies skall man skydda en trädgård, i Sylvion är det en skog. Det stora hotet då var zombies och här är det eldsflammor – båda två antågandes från höger sida av spelplanen längsmed fyra banor. Precis som namnet avslöjar så skulle man i Plants vs. Zombies försöka bekämpa hotet med plantor, medan Sylvion har hela floran på sin sida i allt från just vattensprutande plantor till enorma träd och djurlivet därtill.

Det här konceptet fungerar förvånansvärt bra som just ett kortspel, även om slumpen kan sätta ordentliga käppar i hjulet men utan slumpmomentet skulle spelet också bli väldigt statiskt. En del av det roliga och knepiga med Sylvion är just att lyckas överkomma det oförutsägbara och optimera sitt spel efter vad som för stunden händer i skogen, alltså på spelområdet. Spelet är som sagt helt kortdrivet med spelkort vilka representerar både träd och djur samt eldar och händelsekort, där den sistnämnda korttypen är väldigt situationsförändrande. En ensam kortlek utgör skogens spelkort som spelaren, eller spelarna, får dra från varje spelrunda och försöka bekämpa elden – tillsammans med de kort som man har sparade från tidigare spelrundor. Fyra andra, separata kortlekar ligger under varandra och huserar de så farliga eldsflammorna, samt även diverse specialkort som kan få dessa flammor att såväl växa i styrka som accelerera deras framfart eller bestraffa spelaren på andra vis. Slutligen består spelplanen i sig av 12st skogsbrynskort vilka utgör den skog man försöker skydda och dessa ramar då även in spelytan. Tillsammans med eldlekarna markerar skogsbrynskorten också varje bana som flammorna kan gå längsmed, samt avståndet från varje eldlek fram till skogsbrynet.

Sylvion 03En spelrunda är uppdelad i faser där man börjar med att vända upp det översta kortet i vardera av de fyra eldlekarna, för att se hur det aktuella hotet ser ut. Samtliga eldflammor, såväl nyligen uppvända som tidigare, kommer att kunna ta sig ett steg framåt i den efterföljande fasen såvida spelaren inte sitter med något skogskort som kan förhindra detta. Där existerar som sagt även farliga eldkort som kan påskynda denna framfart. Varje eldflamma har en siffra upptryckt på sig som talar om hur pass stark denna är, från 0 upp till 4, och skulle en sådan nå skogsbrynet så tvingas man vända på lika många skogsbrynskort som eldkortets styrka. Om detta medför att samtliga av dessa skogsbrynskort ligger felvända så har skogen brunnit ned och spelaren förlorat spelet, så det gäller alltså att försöka sätta stopp för eldflammorna innan dessa spelkort når hela vägen fram till skogsbrynet.

Försvarandet av skogen kommer i den fjärde och sista fasen. Då är det nämligen spelarens tur som, efter att ha fyllt på sin korthand med 3st nya skogskort, har möjlighet att spela ut kort från sin hand – antingen direkt till spelplanen för att blockera eller kväva eldflammorna, eller till slänghögen för att få ut effekten av speciella skogskort som används för engångseffekter. I slänghögen hamnar även de kort som man uppoffrar för att få spela ut majoriteten av skogskort, eftersom dessa har en kostnad upptryckt på sig som alltså betalas med andra kort från handen. Träd och fontänblommor kommer även med ett försvarsvärde och dessa används förstås för att försöka släcka de annalkande eldflammorna. Man kan dock aldrig spela ett sådant kort direkt ovanpå en eldflamma, utan endast framför kortet. Detta leder till en intressant konflikt där ett taktiskt beslut behöver tas av spelaren: skall man placera ut antingen ett träd eller en fontänblomma som är precis tillräckligt stark för att släcka en eld, eller bör man uppoffra fler kort för att få spela ut någonting starkare? För risken finns ju alltid att eldflammorna hinner förstärkas i den uppkommande spelrundan – när nya spelkort skall vändas upp på eldlekarna och då kan där komma ett specialkort som får samtliga eldflammor på spelplanen att växa sig starkare.

Sylvion 04Det här är precis varför Sylvion är både ett spännande, taktiskt spel som samtidigt också kan kännas orättvist till och från – bara för att det där specifika kortet som absolut inte fick dyka upp ”just nu” ändå visar sin fula framsida. Men det oförutsägbara är som sagt en del av spelet och i och med den snabba speltiden kan man enkelt sätta i ordning spelet för en revanschomgång. Dessutom sitter man ju som spelare på information om exakt hur många eldflammor och specialkort som existerar i eldlekarna. Således kan man dra vissa slutsatser om hur stor sannolikheten är att nästkommande eldkort som vänds upp är en eldflamma eller ett specialkort, samt vad för typ av specialkort eller hur pass stark eldflamman kan tänkas vara. Allt detta behöver tas med i beräkningarna, liksom när man med de avancerade reglerna (där finns tre olika varianter och svårighetsgrader att spela) sätter ihop sin egen kortlek av de skogskort som man vill använda sig av i den rådande spelomgången. En mekanik som lägger på ytterligare en nivå av variation till spelet samt spelarens möjlighet att kunna påverka sin spelomgång.

Spelet tar slut när samtliga fyra eldlekar har tömts på kort och det inte finns kvar några eldflammor på spelplanen. Därefter får spelarna vända upp lika många skogsbrynskort som den totala styrkan på de trädkort som ligger utspelade. Om detta nu innebär att hela skogsbrynet, alla 12st kort, faktiskt är oskadda så har spelaren lyckats med att inte bara besegra elden, utan också fått skogen att återhämta sig efter attacken – vilket förstås medför att man har vunnit. Det räcker alltså med att ett enda skogsbrynskort fortfarande ligger felvänt för att spelomgången ska räknas som en förlust.

Sylvion är ett väldigt charmerande spel med fantastisk estetik och ett spelkoncept som fungerar oerhört väl i sin utformning. Att vända upp nästa våg av eldkort känns alltid lika spännande och planerandet av hur samt *när* man ska använda sina skogskort är både roligt och intressant. Detta kan även sägas om de svåra besluten om vilka spelkort som behöver uppoffras för att överhuvudtaget få spela ut någonting. Tvåspelarvarianten känns dock något krystad och tillagd i efterhand endast för att alternativet ska finnas där, då den ena spelare är tvingad till att inta en väldigt passiv roll under sin inaktiva tur. Men som ett solitärspel gör sig Sylvion ypperligt och rekommenderas för såväl sitt tema som spelmekanik till alla som vill ha ett utmanande försvarsspel i ett portabelt och snyggt förpackat format.

Tomas Engström
tomas.engstrom@digitalescape.se

FAKTA:
Typ: Kortspel
Språk: Engelska
Antal spelare: 1-2
Speltid: 30 min
Från 10 år

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *