Phantom

Phantom-2013-Movie-PosterDen sovjetiske ubåtskaptenen Demi får med kort varsel en omplaceringsorder: han ska leda den föråldrade ubåten, som var den första båten som Demi seglade med, innan både båten och Demi går i pension. Varför den gamla och knappt funktionsdugliga dieselubåten plötsligt ska ut på sin sista färd får Demi inget svar på – de svaren finns enbart i det förseglade kuvertet med order som kaptenen först får öppna när de är ute till havs.

Förutom den vanliga besättningen ska även ett par KGB-agenter följa med på resan. De har hemlig utrustning med sig och Demi börjar bli orolig för vad denna resa ska innebära. Det har han all rätt att vara. KGB-agenterna har en egen agenda för ubåten och de kärnvapen som finns ombord. Agenterna har tröttnat på politikerna i Kreml och de ämnar fullfölja en plan som innebär att tredje världskriget är ett faktum.

Det blir en intensiv maktkamp mellan Demi och KGB-agenterna ombord på ubåten. Demi har dock oddsen emot sig. Hans fiender verkar veta allt om honom och således också hans svagheter och mörkaste hemligheter. Allt detta är kopplat till den gamla ubåten som nu smyger sig fram under Stilla Havets yta för att starta ett kärnvapenkrig.

Kommentar: Jag är personligen svag för ubåtsfilmer. Den klaustrofobiska stämningen som ofta uppstår i dessa filmer är påtaglig och nervkittlande. Känslan att vara inklämd i en plåtburk som näst intill seglar i blindo i en fientlig omgivning kan vara både skrämmande och fantasieggande om filmen görs på rätt sätt.

Phantom har definitivt förutsättningarna för att bli en klassiker i samma klass som The Hunt for Red October och Das Boot. Handlingen i Phantom byggs på en verklig händelse under det kalla kriget, då den sovjetiska ubåten K-129 försvann under ett rutinuppdrag. Sanningen bakom försvinnandet har aldrig kommit till allmänhetens kännedom och filmen tar fasta på en av de teorier som cirkulerar kring K-129. Berättelsen i Phantom har ett klassiskt upplägg och det finns mycket spännande aspekter kring K-129:s försvinnande som man försöker förvalta i den här filmen.

Det blir dessvärre inte mycket mer än ett försök. Filmen börjar riktigt lovande, rent berättarmässigt, men efter den stämningsfulla etableringen av handlingen och huvudpersonen börjar Phantom halta, ta sidosteg och allmänt tappa fokus i berättandet. Det introduceras element som egentligen inte har någon betydelse för handlingen och som inte leder någonvart. Själva huvudhandlingen har några stämningsfulla spänningsmoment, men mellan dessa scener känns det mest som att manusförfattaren/regissören Todd Robinson desperat försöker hitta något väsentligt att berätta som även bygger upp till nästa spänningsscen.

03_06_13__phantomSåväl handlingen som dialogerna känns stel och känslolös. Jag kan se vart filmen vill nå, men man klarar inte riktigt av att nå dit man vill. Just dialogerna är det som skadar filmen allra mest. Inte ens när de framförs av skådespelare som Ed Harris, David Duchovny, och William Fichtner känns scenerna levande och engagerande. Skådespelarna verkar ha gett upp försöken att få dialogerna att fungera, för de ser dessutom väldigt trötta och oengagerade ut när de framför sina repliker.

Valet att fullständigt amerikanisera denna ryska berättelse skapar ytterligare distans i Phantom. Det är enbart amerikanska skådespelare med amerikanska dialekter som gestaltar rollfigurer med engelskt klingande smeknamn. Det är ingenting som känns ryskt i den här filmen och är man inte uppmärksam kan man ta det här för en amerikansk ubåtsbesättning. Nu är kanske rollfigurernas nationalitet inte det allra mest centrala i den här filmens story, men sättet som Phantom tar sig an den ryska besättningen känns mest som att man inte har bemödat sig med någon form av genuinitet. Sean Connerys halvtaffliga försök att spela ryss i The Hunt for Red October lämnade mycket över att önska, men det gav ändå mer äkthet och känsla än vad man lyckas med i Phantom.

review-phantom-e1362017510246Det finns dock även positiva aspekter i den här filmen. När spänningen stegras och ubåtsstriderna tar fart hittar Phantom rätt och jag rycks med i händelserna. Undervattensscenerna är riktigt bra filmade och i dessa sekvenser levererar filmen precis vad jag hade hoppats att den skulle göra. Stämningen är tät under dessa scener och under stridssekvenserna kommenderar verkligen Phantom åskådarnas uppmärksamhet. Det är även fråga om ett kompetent foto i den här filmen från början till slut. Det är inte fråga om några spektakulära bilder men fullt tillräckligt för att rama in scenerna på ett intressant sätt. Kameran går ofta nära skådespelarna och fotot gör att man känner sig instängd. Scenerna inne i ubåten är inspelade i en riktig rysk undervattensfarkost, så där får man åtminstone en gnutta realism och det är imponerande att man har lyckats klara av en inspelning på en sådan begränsad yta. Detta får fram den klaustrofobiska känslan i filmen och fotot är absolut det som är den främsta positiva aspekten i Phantom.

Så trots dess brister är det här inte ett totalt fiasko. Jag kan dock inte rekommendera den här filmen om man inte är en stor ubåtsfilmsfantast. Inte ens då är det säkert att man kommer att tycka om Phantom, så min rekommendation är att man närmar sig filmen med ett stort mått av försiktighet. Detta är en film som kan ge en stunds verklighetsflykt, men inte så mycket mer. Det här är i mitt tycke ett stycke förskingrad potential. Det kunde ha blivit en riktigt bra film, men man har tyvärr inte bemödat sig med att utveckla den ursprungliga idén. På grund av detta sjunker Phantom ner i avgrunden.

Pavo Hemmingsson
pavo@digitalescape.se

Fakta:
Utgivningsår: 2013
Språk: Engelska
Genre: Thriller
Regi: Todd Robinson
Manus: Todd Robinson
Skådespelare: Ed Harris, David Duchovny, William Fichtner

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *