Gantz – manga vs anime

Gantz 1Gymnasieeleven Kei Kurono lever i sin egen, självcentrerade värld utan att bry sig om vare sig sina klasskamrater eller andra människor runtomkring honom. Därför står han också kvar med apatisk min utan att röra en enda muskel när en onykter uteliggare plötsligt faller ned på spåret i tunnelbanan ett par meter bort. Men så dyker en gammal barndomsvän upp och hoppar ned från perrongen för att bistå den hjälplösa mannen, med en vädjan till Kurono om att göra detsamma. Lika motvilligt som irriterad klättrar han ned och tillsammans lyckas de två få upp mannen på perrongen, men hinner själva inte undan innan nästa tåg kommer dundrande i tunneln…

Ett par ögonblick senare befinner sig både Kurono och hans vän i ett litet rum med okända människor, alla samlade kring ett stort, svart klot vid rummets ena sida. En melodislinga börjar spela och klotet presenterar sig därefter som Gantz. Efter att ha försett samtliga personer i rummet med varsitt märkligt vapen samt en svart, heltäckande dräkt blir de teleporterade till utsidan, i Tokyo, med ett uppdrag: att döda en utomjording.

Kommentar: Gantz är ett av de där namnen som läsare av manga eller åskådare av anime alltid får höra talas om på ett eller annat vis. Historien påbörjades så tidigt som sommaren 2000 och blev inte färdig förrän hösten 2013. Däremellan gjorde dock författaren Hiroya Oku också två kortare uppehåll, då historien delades upp i tre faser – varav den första består av 237 kapitel som samlats i 20 volymer. Animen från 2004 sträcker sig däremot endast fram till och med den 8:e volymen av mangan och innehåller dessutom ett eget avslut på historien, som täcks in av 26 avsnitt uppdelade på två säsonger.

Gantz 3

Varför Gantz är så omtalad har främst med handlingen och det visuella att göra. Under 2015 fick jag uppleva både en och annan väldigt allvarlig, mörk historia där protagonisterna i berättelsen hade en allt annat än enkel uppgift att hålla sig själva och sina närmaste vid liv. Och den här premissen har känts väldigt populär den senaste tiden, inte bara i det här formatet utan även bland helt vanliga TV-serier samt böcker. Men när Gantz kom år 2000 och gjorde detta så misstänker jag att det var en mer ovanlig sak att göra, till och med för en manga/anime. Att nästan omedelbart döda huvudpersonen och därefter låta denne uppstå i ett slags makabert spel på liv och död var precis vad som fick även mig att genast fastna för Gantz historia. Jag fullkomligt slukade avsnitt efter avsnitt när jag påbörjade min resa, vilket var långt efter att den första och andra säsongen av animen gjorts tillgänglig med engelsk översättning. Men jag har alltså inte på riktigt fått avsluta färden förrän nu, eftersom animen avslutas väldigt tidigt i historien och dessutom innehåller ett helt annat slut än mangan.

På det visuella planet håller man en väldigt realistisk stil som känns viktig för den här typen av berättelser. Alla karaktärer har distinkta detaljer i sitt utseende som skiljer dem åt och även bakgrunder håller hög klass. Striderna kan till och från vara lite svåra att följa med i bland mangans svartvita sidor, då såväl de specialdräkter som vapen karaktärerna bär är just svarta till utseendet och nästan varje serieruta innehåller så mörka kontraster. Särskilt längre fram i serien blir det extra svårt att utgöra vad det egentligen är som sker och vem eller vilka som är inblandade i en strid. Detta hanteras förstås desto bättre i animen på grund av hur formatet tillåter en rik färgskala.Gantz 4

Utöver seriens avslut finns där även många andra skillnader mellan de två versionerna, men likt ovan nämnda kontrastproblem så handlar det främst om de begränsningar som kommer av formatet. För likt skildringen av den smutsiga staden Ergastulum i min förra jämförelserecension av Gangsta., så har man här i den animerade versionen av Gantz varit tvungna att reducera såväl våldet som nakenhet. Tacksamt nog, för det ska ärligt erkännas att om det är någonting som känns svårsmält i mangan så är det just det sexistiska innehållet som i synnerhet den första fasen genomsyras av. Och det har att göra med hur okallat det känns, på gränsen till provocerande. Att det i Gangsta. avbildas halv- och helnakna strippor är för mig ingenting konstigt eller ens ett problem, eftersom de finns placerade i just strippklubbar eller skumma gränder. Ergastulum är som sagt en smutstig stad där såväl våld som sex går att finna utan att man behöver leta särskilt länge. Vi har trots allt med ett par tvivelaktiga organisationer att göra, vars affärsverksamheter är precis lika tvivelaktiga. Namnet på den serien bekräftar dessutom mycket av vad man kan förvänta sig att få se eller läsa om.

Men i Gantz känns det däremot väldigt malplacerat när den ena kvinnan efter den andra ska visa upp sina privata delar för läsaren. I den första fasen, alltså de 20 första volymerna, har detta förvisso mycket att göra med porträtteringen av Kurono – som den väldigt omogna och självcentrerade tonåring han är. För så snart som en person av motsatt kön finns med i bilden blir Kurono som besatt av att försöka få henne i säng. Men genom de resterande kapitlen ska han, tack och lov, få utvecklas och växa oerhört mycket på grund av alla inträffanden i den första fasen. Där var dock flertalet tillfällen när jag inte kunde låta bli att ifrågasätta författarens tankegång kring vissa scener och just exponerandet av all nakenhet, då det hela liknade någons perverterade fantasi snarare än en utveckling för någon av karaktärerna och allra minst historien. Speciellt när var och vartannat omslag avbildar just en av dessa karaktärer iförd alldeles för få kläder i extremt utmanande positioner.

Gantz 6

Det ska nämnas att där finns ytterligare ett och annat märkligt sidospår som har med historien att göra. De avslutande volymerna av den första fasen, samt ett par av fas två, var väldigt ojämna på grund av den vändning som historien tar när man börjar fokusera på nya saker vid sidan om vad det svarta klotet egentligen är för någonting. För det här är trots allt vad som gäckar såväl seriens många karaktärer som läsaren/tittaren och det huvudsakliga skälet till varför man vill fortsätta med att just läsa mangan – så att allting kan få bli uppdagat och avslutas. Vilket är precis vad man gör med de sista 10 volymerna som utgör historiens tredje fas, där det känns som att författaren slutar treva sig framåt och lyckas komma in på rätt spår igen. Jag blir än en gång så tagen av allt spännande som händer att det är svårt att sluta läsa, precis som hur det kändes under de första 10 volymerna (eller motsvarande avsnitt av animen). Och slutet är verkligen precis så häpnadsväckande som jag i den andra fasens volymer bara kunde drömma om, men inte vågade hoppas på eftersom kapitlen varit så pass ojämna. Men Gantz får slutligen det avslut som gör mig glad över att ha tagit mig igenom de 37 volymerna, 383 kapitlen och de säkert omkring 10 000 sidorna som hela serien utgörs av.

Gantz 8

Även om animen av Gantz gör ett mycket bra jobb i att fånga de förvirrade omständigheterna som de ombytliga huvudpersonerna i denna berättelse har, så går det inte att förneka hur ofullständigt och otillfredsställande det så öppna slutet på animen känns. Men utöver den tidsinvestering som mangan innebär, vilket också innefattar ett par utdragna volymer med skiftat fokus, så lider detta format även av de så mörka tonerna som får mycket av all action att flyta ihop och bli otydlig. Men det man främst av allt måste vara beredd på ifall man tacklar detta 37 volymer långa äventyr till läsutmaning, är den så onödiga sexualiseringen av majoriteten av de kvinnliga karaktärerna. Trots dessa brister och delvis ojämna historieberättande är Gantz som manga ändå en otrolig resa och upplevelse, som i sina bästa stunder får tiden att försvinna när man sitter som uppslukad och följer Kuronos försök att överleva sin bisarra situation, samt få ett svar på vad Gantz egentligen betyder. Och även om det svaret aldrig framkommer i animen så lyckas man fortfarande väl med att behålla och visa på all den ångest, skräck och det vansinne som karaktärerna känner över sin nyblivna situation. Att se denna adaption är därför fortfarande väl rekommenderat, så får man vid det sista avsnittet själv avgöra huruvida man önskar ta historien vidare eller nöja sig med det avklippta slutet.

Tomas Engström
tomas.engstrom@digitalescape.se

FAKTA MANGA:
Av: Hiroya Oku
Språk: Engelska/Japanska
Genre: Action/Drama/Psykologi
Kapitel: 383st (16-25 sidor per kapitel)
Volymer: 37st
Förlag: VizMedia/Shinchosha

FAKTA ANIME:
Språk: Japanska/Engelska
Genre: Action/Drama/Psykologi
Avsnitt: 26
Längd: 23 min/avsnitt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *