Captain America: Civil War

Captain-America-Civil-War-posterEfter händelserna i New York och Sokovia, där oskyldiga civila har fått sätta livet till under superhjältarnas framfart, har missnöjet med Avengers växt i styrka. Att dessa övermäktiga individer agerar fritt över länders gränser och utan samråd med politiska organ skrämmer allt fler människor. Efter det att ännu en incident inträffat under ett av Avengers uppdrag, där ännu fler civila tragiskt nog mister livet, presenterar FN en proposition för superhjälteregistrering. Alla superhjältar måste skriva på en förordning som förbjuder dem att agera utan att FN har godkänt deras inblandning i hotfulla situationer.

Detta delar Avengers i två läger. Tony Stark känner att det är en god idé att genomföra registreringen för att människor kan känna sig säkrare med vetskapen om att de kraftfullaste individerna i världen står under politikernas kontroll. Steve Rogers, däremot, vill inte finna sig i att vara en spelpjäs i det politiska spelet och låta sig styras av personer med politiska agendor. Steve och hans likasinnade vägrar att skriva under förordningen och blir därför klassade som brottslingar.

När ett attentat skakar FN under presentationen av superhjälteregistreringen får den olagliga delen av Avengers allt svårare att hålla sig under radarn. Gärningsmannen bakom bombdådet visar sig nämligen vara The Winter Soldier och Steve kan inte vila innan han har funnit sin forne vän, i förhoppningen att han kan hjälpa honom besegra Hydras hjärntvättning. Detta ställer Captain America och hans allierade inte bara mot de dolda makter som kontrollerar The Winter Soldier utan även den de Avengers som skrivit under förordningen. Trots att Captain Americas och Iron Mans  superhjältegrupper vill samma sak så är de nu på kollisionskurs med varandra.

Kommentar: Det är riktigt spännande att man med Captain America: Civil War har vänt på infallsvinkeln. Efter alla äventyr där massiva slag har demolerat städer får man här se dessa slag från de civilas perspektiv, där föräldrar, barn och vänner faller offer för den enorma förstörelse som följer i Avengers fotspår. Med detta i fokus grundas genast Civil War mer i verkligheten och storyn känns på grund av detta mer personlig och engagerande.

Att se hur superhjältarna reagerar på det faktum att de människor de försöker att rädda omkommer i förstörelsen de är med att orsaka ger mer tyngd åt dessa, annars ganska präktiga och slätstrukna, individer. De bär ett ok på sina axlar: att de inte, hur mycket de än försöker, kan rädda alla människor. Hur de hanterar denna börda kommer att definiera dem som personer. Därför tycker jag att Civil War är en av de absolut bästa Marvel-filmerna när man pratar karaktärsutveckling och dramatisk tyngd i berättandet.

Men Civil War är ju mer än hjältar som våndas i sina trikåer. Det är ju naturligtvis även fråga om action i stora lass, om humoristiska situationer och om att klämma in så många superhjältar man bara kan i en och samma film. Även i dessa avseenden lyckas filmen leverera ett riktigt bra resultat. Men de kanske trycker in lite väl mycket, för det är inte allt som man riktigt får plats att visa upp – trots filmens avsevärda speltid.

Civil War 2Det ska nämligen inte bara få plats med såväl gamla som nya Avengers, utan även helt nya karaktärer som introduceras i Marvels filmuniversum för första gången. Detta gav mig ett något blandat intryck. Huvudfokus ligger självklart på Steve och Tony, vilket bröderna Russo sköter riktigt väl. Splittringen mellan Captain America och Iron Man presenteras finessfullt och med riktigt god fingertoppskänsla. Övriga rollfigurer, däremot, kommer ju då naturligt lite i skymundan och det är absolut förståeligt. Filmen presenterar dock små sidoberättelser med i stort sätt alla de andra Avengers och dessa är så spännande att de tenderar att bli mer intressanta än huvudstoryn. Alla dessa karaktärsutvecklingskurvor måste dock hinna avslutas under filmens lopp med relativt få scener, vilket i en del fall kändes alltför hastigt och lustigt utfört. Superhjältar som Scarlet Witch och Black Widow har så mycket mer att erbjuda med sina personliga historier, men man får inte riktigt den tid med dessa rollfigurer som jag tyckte behövdes för att deras historier skulle kännas kompletta.

De nya figurerna som rekryteras i de båda falangernas kamp har än mindre speltid i Civil War. De helt nya superhjältarna har getts den tid de behöver för att presenteras och för att lägga grunden för deras respektive solofilmer. De andra nya rekryterna, som har presenterats i tidigare Marvelfilmer, har dock lite till ingenting att komma med i Civil War. De dyker upp, har sin scen som rättfärdigar deras existens och försvinner sedan helt och hållet från filmen. Det kändes alltför hastigt och lustigt genomfört – det var som att de plockats in enbart för att de måste finnas med i en Civil War-filmatisering, visade upp sig och leddes sedan bort från scenen. Det var inte riktigt tillfredsställande, men med detta stora karaktärsgalleri i en och samma film får man räkna med att alla inte får den tid som de kanske skulle behöva och förtjäna.

När det kommer till slagsmålen så är det däremot fråga om väl avvägda portioner som serveras med jämna mellanrum. Man har hållit bataljerna på en mer jordnära nivå, som ju även har varit fallet med tidigare Captain America-filmer, och man satsar inte på alltför överdådiga actionsekvenser. Det är mer fråga om snyggt koreograferade slagsmål med en extra krydda av superkrafter. Det fungerar riktigt väl i Civil War. Man får sig, utöver detta, en del överraskningar under stridens hetta som man inte hade räknat med och detta gjorde upplevelsen mycket mer spännande.

Civil war 1Rent visuellt går det inte att klaga på Civil War överhuvudtaget. Allt är så utstuderat och utmärkt i sitt genomförande att man borde vara riktigt imponerad, men i ärlighetens namn har man börjat vänja sig vid detta från Marvel-filmer vid det här laget. Civil War är snyggt filmad, omsorgsfullt efterarbetad och kompetent ihopklippt. Allting klickar helt rätt på det visuella planet i allt från design till scenografi och specialeffekter. Civil War håller sedvanlig Marvel-standard, helt enkelt, och det är imponerande hur väl de har lyckats skapa en visuell stil på sitt universum som håller sig konstant och gedigen efter alla dessa filmer med alla dessa regissörer.

Russo-bröderna har med Civil War lyckats fortsätta med det som de påbörjade med The Winter Soldier. De håller sig till samma typ av berättarstil och teman. De vidareutvecklar sin personliga prägel på Marvels universum. De tar, inte minst, och skapar något som känns såväl extravagant som jordnära på en och samma gång. Det stora negativa med denna film är att den mörkare, seriösa tonen som går igenom filmen inte känns som samma film som när den mer typiska Marvel-festen börjar och det blir slagsmål och vitsiga repliker. Det är två typer av filmer som bröderna Russo försöker sammanfoga i Civil War och även om filmerna fungerar bra separat så kan det bli alltför mycket kontraster i filmens tonläge. Civil War håller inte den klass som The Winter Soldier bjöd på, men jag måste ändå säga att jag gillar mycket som regissörerna har att komma med i deras andra Marvel-film.

Captain America: Civil War är en sevärd film som har mycket att bjuda på – främst för inbitna Marvel-fans, men det är absolut inte en predikan för de redan frälsta. Civil War är en tillgänglig film som fångar mer av mänskligheten i superhjältarna och som tar filmberättandet på allvar. Samtidigt är det en fartfylld fest med glimten i ögat och denna blandning är det som gör Civil War till en lagom behaglig filmupplevelse.

Pavo Hemmingsson
pavo@digitalescape.se

Fakta:
Utgivningsår: 2016
Språk: Engelska
Genre: Action
Regi: Anthony Russo, Joe Russo
Manus: Christopher Markus, Stephen McFeely
Skådespelare: Chris Evans, Robert Downey Jr., Scarlett Johansson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *